Recension – The Square

År: 2017

Regissör: Ruben Östlund

square

Skådespelare: Claes Bang, Elisabeth Moss, Dominic West, Terry Notary, Christopher Læssø, Elijandro Edouard, Daniel Hallberg, Martin Sööder

Det första jag tänker på när jag hör The Square är den berömda apscenen med motion capture-artisten Terry Notary. Och det kanske inte är så konstigt, eftersom scenen är ganska representativ för vad filmen handlar om. Hur vi människor kämpar för att upprätthålla vår civiliserade fasad och trycka undan våra djuriska drifter.
Samtidigt är den väldigt underhållande och oförutsägbar. Som åskådare undrar man var det hela ska bära iväg, som så ofta i Östlunds filmer.

Med The Square vann Ruben Östlund filmvärldens finaste pris, Guldpalmen, som den första svenska regissören på 66 år. Det är fantastiskt roligt för svensk film, och inte minst för Östlund. Inte helt opartiskt måste jag säga att jag tycker att priset är välförtjänt.

Östlund är en spännande regissör. Han lyfter ämnen som gör att hans filmer dröjer sig kvar. De får en att grubbla och ifrågasätta det mänskliga beteendet.
I en intervju hörde jag Östlund prata om The bystander effect (åskådareffekten), ett socialpsykologiskt fenomen som gör att människor inte ingriper när andra människor är närvarande. Ju fler människor på plats, desto mindre sannolikt är det att någon ingriper. Och visst är det något fängslande med frågeställningar där inte allt är svart eller vitt, och där det inte alltid finns något tydligt “rätt eller fel”?

I de De ofrivilliga och Turist utforskar Östlunds gruppens påverkan på individen och en manlighet i kris, utlöst av en lavin i alperna.

Filmen Play, som på vissa håll anklagades för att vara rasistisk, handlade om en grupp förortspojkar som på ett raffinerat sätt rånade tre pojkar med det så kallade “brorsan-tricket”. Pojkarna lämnade till slut över sina värdesaker utan att rånarna behövde använda sig av fysiskt våld. Idéen hämtade Östlund från ett riktigt fall i Göteborg.

The Square utspelar sig på ett konstmuseum inrymt i det kungliga slottet i Stockholm där Christian (Claes Bang) är konstnärlig ledare. Muséet är aktuellt med en ny utställning om “Rutan”, som symboliserar tillit.
Filmen är full av dråpliga situationer där huvudpersonen Christians moral sätts på prov, när han sätter sig i den ena besvärliga situationen efter den andra.

Filmen är en satir över samtida konst, och ifrågasätter vad konst egentligen är. Det finns till exempel en scen där en städare råkar “förstöra” ett konstverk som föreställer en hög grus.

Claes Bang är bra och rolig i huvudrollen. Elisabeth Moss från bland annat Mad Men och The Handmaid’s tale gör en rolig biroll som kulturjournalist.

Östlund är ambitiös och vill avhandla mycket i sin film. Det är kollektivet kontra individen, och hur vi behandlar våra medmänniskor.
Efteråt har många intressanta frågeställningar väckts i mitt huvud.
Den enda invändningen jag har mot The Square är att den är lite för lång.

Betyg: ★★★★

Recensent: Julia

IMDB

 

Advertisements