År: 2013

Regi: Destin Daniel Cretton

Skådespelare: Brie Larson, John Gallagher Jr., Stephanie Beatriz, Rami Malek, Alex Calloway, Keith Stanfield, Kaitlyn Dever

Den här filmen hade jag glädjen att få se redan på Göteborgs Filmfestival i januari i år. Nu har det hunnit gå nio månader och filmen har snart premiär.

Grace och pojkvännen Mason jobbar på korttidsboendet Short term 12 för utsatta barn och ungdomar. Grace, som själv bär på psykiskt påfrestande minnen från sin uppväxt, är den givna ledaren. Omtyckt av både personal och ungdomarna, kanske mycket på grund av att hon har lätt att relatera till deras problem.

En dag dyker Jayden upp, en ung tjej vars liv är ett pågående helvete, och plötsligt börjar minnen Grace gjort sitt bästa för att glömma, triggas igång. Hon hamnar i en kris och tvingas nu ta itu med saker som hon alltför länge har skjutit framför sig.

Short term 12 är en stark filmupplevelse. Stilen är autentisk, avskalad och osentimental. Dialogen mellan ungdomarna och de engagerade socialarbetarna som mestadels känns som familjemedlemmar träffar fullständigt rätt.
Destin Daniel Cretton har lyckats med något som måste vara väldigt svårt, att göra ett drama som engagerar och berör. Karaktärerna är mänskliga, de kommer aldrig i närheten av karikatyrstadiet som man ser i var och varannan film. De är lätta att tycka om. Särskilt imponeras jag av Brie Larsons skådespelarinsats. Hon lyckas på ett skickligt sätt förmedla Graces glöd, sårbarhet och smärta. Kärleken mellan Brie och Mason är oerhört fint skildrad, precis som vänskapen mellan socialarbetarna och de intagna ungdomarna. Man skrattar i ena stunden för att sedan fälla en tår. En film om vardagshjältar som träffar mitt i hjärtat.

Betyg: ★★★★

Recensent: Julia

IMDB