År: 2013

Regi: Lisa James-Larsson

Skådespelare: Martin Wallström, Mylaine Hedreul, Sissela Kyle, Peter Andersson, Emil Johnsen

Mina förväntningar på Ego är lågt ställda och till en början tycker jag faktiskt den är helt ok. Vår huvudperson Sebastian är ett riktigt as. En arbetsskygg brat som lever på pappas pengar, super på Stureplan tillsammans med de lika sviniga killkompisarna och väntar på ett skivkontrakt. Plötsligt blir han blind och hela tillvaron rämnar. Södertjejen Mia blir hans assistent.

Jag tycker vanligtvis om Martin Wallström som skådis och han lyckas ge ett visst liv åt den triste och osympatiske Sebbe. Mylaine Hedreul är kul och bra i rollen som Mia och lyckas sätta några roliga repliker ibland. Deras samspel räddar filmens betyg. Peter Andersson är en fantastisk skådis, här har han tyvärr inte fått så mycket att jobba med.

Som så ofta i romcoms känns upplägget klyschigt och förutsägbart. Två personer ur skilda världar möts för att sedan få nya perspektiv på sina liv och bli förälskade i varandra. Det är bara så svårt att förstå vad Mia egentligen ser i Sebastian då han är en riktig douchebag. Mia får vi heller inte veta något om, förutom att hon är en “vanlig” tjej som jobbar inom hemtjänsten och bor på Söder. Och att hon är väldigt viktig i Sebastians tillvaro såklart.

Sista delen av filmen består av en talangjaktsorgie. I juryn sitter Dogge Doggelito (!) tillsammans med Josefin Crafoord. Varför kunde de inte bara hoppat över de bitarna i filmen? Så vansinnigt löjligt. Spelet från Wallström och Hedreul är filmens enda behållning, plus att fotot är ganska snyggt.

Betyg: ★

Recensent: Julia

IMDB