År: 2001

Regi: Wes Anderson

Skådespelare: Gene Hackman, Anjelica Huston, Gwyneth Paltrow, Ben Stiller, Luke Wilson, Owen Wilson, Bill Murray, Danny Glover

Första gången jag såg The Royal Tenenbaums blev jag blixtförälskad. Jag hade aldrig sett någonting liknande. Och jag gillade det. Jag älskade persongalleriet trots att karaktärerna stundtals känns mer som seriefigurer än människor. Jag tycker att Margot Tenenbaum är en av de absolut coolaste och snyggaste karaktärerna som någonsin förekommit i en film. Jag brukar inte gilla Gwyneth Paltrow, men ingen annan hade gjort sig bättre i rollen som Margot.
Regissören Wes Anderson är känd för att ha sitt eget filmuniversum. Tittaren märker omedelbart att detta är en film signerat Wes genom kostymer, scenografin, fotot… Allt detta blir en viktig hörnsten i filmens berättelse. För att kunna uppskatta den här historien krävs det alltså att man är ett fan av dekoren och de charmiga, ibland lite märkliga, detaljerna som förekommer i Wes filmer.

Kort och gott handlar filmen om en märklig familj och deras invecklade relationer. Chas, Margot och Richie är alla tre underbarn till Royal och Etheline Tenenbaum (perfekt spelade av Gene Hackman och Angelica Houston). Royal är en självupptagen och frånvarande far som föga överraskande överger sin familj.
Några år senare är han pank, och vräks från sitt hotellrum där han levt livets glada dagar. Han gör ett sista försök att söka upp sin familj för att ställa allt tillrätta igen. Något som visar sig vara lättare sagt än gjort, eftersom Royal varit otrogen, stulit barnens pengar, levt på kredit, etcetera… Hans “obotliga” sjukdom blir en sista chans att komma nära sin familj igen.

Jag tycker filmen är otroligt charmig, snygg, rolig, underhållande med oemotståndliga karaktärer. Inte särskilt realistiskt, men vad gör det. Och för den som älskar Bill Murray är detta ett måste!

Betyg: ★★★★

Recensent: Julia

IMDB